Unga journalister om framtidens journalistik

När 12 unga journalister i antologin Framtiden har redan varit här, hejat och passerat skriver om framtidens journalistik bjuds vi med på en spännande resa.

Den yngste är född 1983. Den äldsta är född 1975. Alla är under 35. Ingen av dem var född när Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade IB-affären. Ingen av dem var med när Watergate-affären drog rubriker i media.

En av anledningarna till varför jag så nyfiket sett fram mot dessa tolv journalisters texter är just att de tillhör den yngre halvan av journalistkåren. Jag vill gärna veta hur Next Generation Journalister tänker. Vad förväntar sig en yngre journalist inför sitt kommande fortsatta yrkesliv, ett yrkesliv som för flera av skribenterna kanske kommer att sträcka sig fram mot år 2040 eller till och med 2050?

Som grupp är de intressanta eftersom de inte enbart betraktar framtidens journalistik som åskådare. De kommer högst konkret att själva vara med och utforma den. Därför är deras texter så mycket mer intressanta för i deras personer ligger framtidens journalistik och väntar på att utformas.

Antologin är också intressant för den ger ett avstamp inför frågor om nya digitala produkter och tjänster. Journalistik kommer att bedrivas på nya sätt i framtiden, talas det om i boken. På vilket sätt denna utveckling kommer att påverkas av entreprenörer och deras innovationer sägs det däremot tyvärr inte så mycket om. Inom musikens värld har vi sett hur Spotify revolutionerat lyssnandet. På samma sätt kommer vi förmodligen att i framtiden få se nya digitala tjänster och produkter som är med och förändrar journalistiken. Men antologin nämner inte så mycket om hur dessa nya innovationer kommer att kunna se ut. Här återstår mycket att fundera vidare kring.

Men vad kommer då Next Generation Journalister fram till? Här är några nedslag ur antologin som jag stannat inför.

Tekniken skapar förändring
Hela samhället transformeras och omformas idag av den digitala revolutionen. Det påverkar vården, skolan och omsorgen. Det påverkar transporter och fabrikers utveckling. Det påverkar hur vi möter vår livskamrat, det påverkar vårt sexliv och snart påverkar det också hur vi betalar för kebaben på torget eftersom vi inom en snar framtid kan betala med kortet eller mobilen överallt.

Det påverkar också förutsättningarna för hur journalistik drivs. Elin Fredriksson, mobilredaktör på Göteborgs-Posten, berör detta i sin text om mobiljournalistik. Såväl läsare, tittare och lyssnare som journalisten själv blir mer mobil i framtiden. Det blir allt mer tydligt hur nyheter både förmedlas och tas emot av människor som inte sitter still vid ett skrivbord.

Denna och andra teknikförändringar kommer att förändra journalistiken. Därför är det nödvändigt att de som driver journalistik förstår vad den digitala transformationen gör med hela samhället och med oss som människor.

Nya ekonomiska förutsättningar
Emma Bergström Wuolo är journalist anställd på ett bemanningsföretag. Hennes text ställer frågor om hur nya anställningsformer i en förändrad ekonomi kan komma att påverka journalistiken. När frilansare, inhyrda från bemanningsföretag och fast anställda blandas på en redaktion uppstår nya förutsättningar som vi inte har sett förut. Det är bara ett exempel på de nya ekonomiska förutsättningar som påverkar journalistiken.

Mycket annat har vi redan hört om. Hur mediehusen förändras, hur nya affärsmodeller söks, men Andreas Ekströms text om hur den förändrade synen på upphovsrätt förändrar de ekonomiska förutsättningarna för journalistiken är intressant att följa. Hans text väcker tankar om tillämpad journalistik i jämförelse med universitetens nya ordning med tillämpad forskning. Tillämpad forskning handlar om att stora företag går in och finansierar forskare för att de ska följa upp ett case eller hitta en lösning på ett behov som företaget har.

Hur skulle det se ut om vi i framtiden får se mer av tillämpad journalistik? Om journalisten, precis som forskaren idag, finansieras av företag för att skriva om en fråga? En omöjlig tanke, enligt många, men den fria forskningen har redan accepterat denna nya situation.

Transparens ersätter objektivitet
En annan tråd som flera av författarna i antologin tar upp är hur den journalistiska objektiviteten kommer att försvinna. Allt större förväntningar kommer att ställas på journalisten att hon redovisar sin egen ståndpunkt. Hon kommer i framtiden inte längre att kunna hålla sig på distans och objektivt rapportera om olika förhållanden. Hon kommer att förväntas redovisa sina egna intressen i frågan, läsarna, lyssnarna, tittarna kommer att vilja veta var hon själv står.

Användarna skapar innehållet
Flera av skribenterna tar, nästan självfallet, upp hur vi i framtiden kommer att få se än mer av användargenererat material. Emanuel Karlsten skriver om hur journalistiken därmed kommer att bli rikare genom att den vinner konversationsvaluta. Många fler röster kommer att höras. Journalisten kommer inte att stänga in sig i ett slutet rum för att skriva sin artikel. Redan före artikeln, under artikeln och efter publiceringen kommer läsarna, lyssnarna och tittarna att vara med och utforma innehållet.

Antologin Framtiden har redan varit här, hejat och passerat, utgiven av Tusculum förlag i samarbete med Svenska Journalistförbundet, visar att det är viktigt att vi för en öppen debatt om framtidens journalistik. Men den visar också att mycket fortfarande är oprövat och otänkt. Just därför behöver vi få brottas med framtidsfrågorna som de tolv journalisterna gör i denna antologi.

De tolv journalisterna som medverkar i antologin är Ellen Andersson, Andreas Ekström, Elin Fredrikson, Lotta Holmström, Johan Lif, Emma Bergström Wuolo, Henrik Sannesson, Linda Jansson, Lawen Mohtadi, Ehsanollah Gafourian Noroozi, Backa Elias Bondpä och Emanuel Karlsten.